Namnen Ica och Pisco gestaltar en oförstörbar enhet. De erfarna bönderna erkänner den utmärka kvaliteten av ”Pisco” till den milda vädret, sol året runt i Ica. Pisscu betyder fågel på quechua språket. Pisscu var namnet av en frikostig dal. Där bodde en kultur som var duktiga krukmakare som bevarade sin brännvin i stora lerkärl som hette också piskos. När spanjorerna kom upptäckte de att regionen var perfekt för att plantera den medelhavsvinstocken. De första vinstockarna kom från Kanarieöarna. Druvbrännvinet väckte erövrares smak. Brännvinet fick namnet efter hamnen i Ica och lerkärl. Enligt ett beslut från det Kulturella Nationella Institutet, den 7 april 1988, förklaras den ”pisco”, nationskulturell egendom. Ett annat beslut från det här Institutet kom i April 2004 och inrättades i hela Peru Pisco Sours dag som hålls den första lördagen i februari varje år. Under 2007 blev Pisco Sour det nationella kulturarvet.